En trixande pillerbransch
En utmärkt regel, för att spara samhällets och patienternas medicinkostnader, har trixats bort av läkemedelsbolagen, berättar Dagens Nyheter (14/12). Det är vi alla tillsammans som får betala priset. Minst 500 miljoner kronor extra sedan 2003.
Relaterat
Alla som regelbundet äter medicin har säkert någon gång råkat ut för att få byta medicinmärke, på grund av regeln om lägsta pris.
Så kallade generika, som får säljas när patentet på en medicin går ut, är ofta betydligt billigare än ursprungsmedicinen. Så kan man få Naprosyn ena gången, Naproxen nästa och ytterligare någon annan sort nästa gång. Innehållet är detsamma, men priset kan skilja sig.
Det här gillar förstås inte de bolag som ska tjäna pengar på våra krämpor. De vill gärna att vi håller fast vid just deras variant på medicin, vare sig det gäller blodtryck, inflammationshämmande eller något annat.
Apotekspersonalen brukar vänligt berätta vad som gäller, och att man får betala mellanskillnaden själv om man vill ha kvar den sort man fick sist. Nämligen den medicinvariant som var billigast just den månaden.
Vill man behålla sin gamla sort har bolaget fått bingo. Flera bolag har nämligen satt i system att sälja in sig med ett mycket lågt pris, för att nästa månad chockhöja samma medicin.
Kan det löna sig? Apoteken ska ju använda sig av lägstaprisregeln. Visst, men du som kund, kanske tröttnar på att få din medicin utbytt, och behåller den som du tycker fungerar bra.
Eller så har apoteket inte haft det märke, som vunnit nästa månads lägstaprisupphandling, hemma. Då har man fått sälja det billigaste märke man har haft inne.
Något av detta händer, enligt TLV (Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket), i ungefär 50 procent av fallen. När exempelvis magsårsmedicinen Omeprazol höjdes från 42 kronor ena månaden till 245 nästa, handlar det om stora vinster för bolaget.
Eller vad sägs om den prostatamedicin som höjdes från 76:50 till 496 kronor.
På det viset pressas också priserna successivt upp. Både patienter och samhälle får använda allt större plånbok för att få tillgång till nödvändiga mediciner. När marknadskrafterna trixar blir vi alla förlorare.
Nu har TLV stramat åt reglerna. Bristerna i systemet ska ha rättats till. Risken är förstås att bolagen hittar på nya sätt att trixa.
Vad säger bolagen till sitt försvar? ”Man tvingas höja priset för att marknaden inte ska bli överhettad.”
Rätt pris från början borde vara en klok lösning. Medicin är inte en vanlig handelsvara. Det handlar om vår hälsa, i vissa fall om liv eller död.
Är det någon som tror att det här systemet kommer att fungera bättre, när flera olika aktörer ska ta över apoteksbranschen?
Kunderna ska inte bara vänja sig vid att medicinen byts ut, man ska också välja vilket apotek man har förtroende för. Om marknadskrafterna börjar råda där också, vad händer då?
Det handlar inte om småsummor. Bara i år har regeringen budgeterat för 22 miljarder kronor i läkemedelssubventioner. Den kostnaden har tiodubblats under de senaste tio åren.
Det orsakas inte bara av att vi får allt bättre och mer avancerade mediciner. Minst 500 miljoner kronor av svaret handlar om trixande bolag.
De pengarna går att använda mycket bättre. Fråga de sjukskrivna som nu kastas ut ur en försäkring de har betalat till i hela sitt yrkesverksamma liv.
























