Snödrivorna är manshöga runt bilverkstaden i Säldebråten, mitt emellan Svartå och Åtorp. När vi kliver in genom de skitiga garagedörrarna är det inte utan att man förstår var Johan Carlsson har fått sitt motorintresse från.
Mitt i det organiserade kaoset står en blå bil och glänser.
På torsdag ska Johan Carlsson och kartläsaren Johan Lövgren tränga sig in i sin Toyota Corolla för att köra Svenska rallyt. Duon ställer upp i SM-klassen för tvåhjulsdrivna och trimmade bilar.
– Det är skönt att allt är klart nu. Nu ser jag bara fram emot tävlingen, säger Johan när vi sätter oss i det lilla kontorsutrymmet bakom verkstaden.
Efter flera månaders renovering, omlackering och finslipning stod bilen klar i slutet av november – en potent rallybil med 220 hästkrafter. Bilen byggdes redan 2000, men från originalet återstår inte speciellt mycket.
– Vi har i princip plockat isär hela bilen. Vi har satt in en ny sekventiell växellåda, lackerat om allt, satt in nya stötdämpare... Det har varit sena nätter under några månader, säger han och skrattar.
Första tävlingen i den nya bilen körde duon för två helger sedan.
– Vi körde Bergslagsrallyt under helgen som gick också, mest bara för att få så många mil som möjligt i kroppen.
Är du nervös inför Svenska rallyt?
– Jag är alltid nervös. Men det brukar gå över när jag sätter mig i bilen.
Vad har ni för målsättning?
– Det är väl egentligen att ta sig runt. Det är många mil sträckor och mycket som kan hända, säger Johan.
Han talar av erfarenhet.
I juni 2008 körde Johan och hans kartläsare Mabi-rallyt i Nyköping. I ett krön hamnade de helt fel, körde av vägen och voltade våldsamt.
Båda tog sig ur bilen på egen hand, men efter någon timme började Johan uppträda konstigt.
– Jag upprepade allting, tydligen är det vanligt när man fått smällar mot huvudet.
Han fördes till sjukhuset i Nyköping där man konstaterade hjärnskakning. Två veckor sedan opererades han på Akademiska sjukhuset i Uppsala för en fraktur på en nackkota. I dag är både han och kartläsaren Johan helt återställda, det bleknade ärret i nacken är det enda som påminner om olyckan.
– Han hade en jävla tur där... säger pappa Kjell och skakar på huvudet.
– Den dagen när jag och Johan Lövgrens pappa fick åka ensamma hem från Nyköping, med sönerna på sjukhus, vill jag aldrig uppleva igen. Det var fruktansvärt.
Johan skruvar lite på sig. Det märks att han inte vill prata så mycket om olyckan.
Men jag måste ändå fråga hur han vågar sätta sig bakom ratten i en rallybil igen.
– Det släpper mer och mer. Förra året gick det inget vidare, men nu känns det bättre. Det är otroligt små marginaler, det är nära varje gång man kör. När vi åker vinterrallyn så är det väldigt bra grepp i spåren på vägen. Men hamnar man utanför glider man bara. Då räcker det med en liten rattvridning för att man ska åka av vägen, säger Johan.