Sportbloggen
Blogginlägg
-
Jag blev lite fundersam när playoffmatchen mellan Vita Hästen och Hudiksvall i måndags gick till straffar. Jag trodde inte att straffar tillämpades i playoffmatcher, men där spelades 20 minuters förlängning och sedan blev det straffavgörande. Det visade sig, när jag kollade upp det, att det var en ny regel som bara gäller playoff mot kvalserien till allsvenskan.
I kväll, mellan Bofors och Malmö, blir det inget straffavgörande. Är det oavgjort efter full tid väntar sudden death tills något lag avgör. Det kan bli stressigt för oss journalister, men det är också en speciell charm med långa hockeymatcher som gör att man tänder till lite extra.
Bofors har ju någon form av rekord vad gäller långa matcher i Sverige med sin match playoffmatch borta mot Troja-Ljungby våren 2002. Mika Välilä avgjorde för Troja 51 sekunder in i åttonde perioden, efter drygt 140 minuters speltid. Kuriren var den enda lokala tidningen som fick med resultatet.
I NHL är rekordet för längsta matchen från finalen mellan Detroit och Montreal Maroons 1936 när Red Wings legendariske forward Mud Bruneteau avgjorde efter 176.30, en av endast två NHL-matcher genom tiderna som gått till nio perioder (och en av endast fyra som varit längre än den där Boforsmatchen).
Hur lång kvällens match blir? Inte mer än 70 minuter, tror jag. Varken Bofors eller Malmö spelar en hockey som nog defensivt inriktad för att leda till någon maratonmatch. Går det till förlängning kommer inte målet dröja särskilt länge, åt vilket håll det än kommer.
// Jonas.
-
Efter att det stod klart att Malmö och Bofors möts i playoff har det snackats en hel del om Malmöstjärnan Carl Söderbergs citat i Larsas text från i höstas. Ni vet, "Bofors spelar som de brukar, sådan där raggarhockey, de kanske orkar i tio matcher sedan tar det slut."
Jag undrar: Har inte det citatet blivit totalt taget ur sitt sammanhang? Menade inte Söderberg att Bofors inte skulle orka ta en topp tre-plats och gå direkt till kvalserien, att de bara skulle orka ligga med där uppe i tio omgångar? Okej, BIK låg över kvalseriestrecket ända in i 18:e omgången, men sedan dess har väl Söderberg haft rätt, att BIK inte orkat ligga med där uppe? Framförallt under januari presterade Bofors verkligen inte hockey på den nivå som krävs. Tio poäng till där, vilket inte hade varit omöjligt om de bibehållit höstens spel, plus bättre resultat i de inbördes matcherna med Växjö, så hade BIK tagit, eller i varje fall mycket nära att ta, tredjeplatsen. Men nu gjorde de inte det.
Så med facit i hand är det väl bara att konstatera att Söderberg hade rätt, eller? Enda invändningen man kan ha är att BIK inte använt sig särskilt mycket av det som kallas för "raggarhockey" i år.
19,5 timmar kvar till nedsläpp. Snart dags!
// Jonas.
-
När jag svarar i min jobbtelefon presenterar jag mig oftast som "Kuriren-sporten, Jonas". Ofta uttalat så snabbt och sluddrigt att ingen har en aning om vad jag sagt, utan måste ursäkta sig och fråga. Henrik Danielsson, som började sin journalistiska bana på Kuriren och som efter Värmlands Folkblad, Expressen och högskola just nu har ett vikariat på Norrländska Socialdemokraten, har gjort en grej av det där. När jag sluddrar min hälsningsreplik brukar han svara "NSD-sporten, Henrik", eller liknande. Själv brukar jag fråga om han menar "före detta Kuriren-sporten, Henrik".
Hur som helst. I dag ringde "före detta Kuriren-sporten, Henrik" och ville prata lite playoff. Eller rättare sagt, han konstaterade: "Är det inte tråkigt att det bara blir två matcher för Bofors i playoff?"
Så kan det bli. Och så kan man se det. Men, det är de här två matcherna som Boforsspelarna och Boforssupportrarna väntat på de senaste fyra åren. Ingen förväntar sig att BIK ska nå kvalserien. Alla vet att de egentligen inte har något där att göra - alltså, de har ingen chans att nå elitserien. Man kan tycka att det är ett klent klimax på en säsong (eller, i det här fallet, på fyra säsonger) att få spela två, tre eller fem playoffmatcher. De där andra 52 matcherna har lett fram till de här två. Och nu är det bara de här två som spelar någon roll.
Så, man får väl tillgripa Karin Boye. "Det är vägen som är mödan värd." Skitsamma var säsongen slutar, det var ganska kul så länge det varade. Som journalist har man fått skriva om poängkungar, en tidigt serieledning och en säsong som, frånsett en skral januari, varit en enda lång framgång för BIK. Om det varit roligare eller tråkigare än tre års bottenkänning? Tja, det har i varje fall varit lite omväxling. Nu tar vi två matcher till, och med det drag det är runt hockeyn i Karlskoga när det är playoff kan de bli riktigt roliga att bevaka. Även om de inte blir fler än två.
// Jonas.
-
Någon gång i gråaste november spekulerade jag lite här i bloggen:
"BIK kämpar alltså för att ha ett snitt på 1,6 poäng. Hittills har de över 1,7 i snitt. Förra året krävdes 1,62 poäng i snitt för att ta sjundeplatsen. 1,82 för tredjeplatsen. I år kommer det att krävas något mindre, eftersom det är färre lag i serien. Säg 1,57-1,6 för sjundeplatsen och 1,77-1,8 för tredjeplatsen, ge och ta lite grann. 82-83 poäng för sjundeplatsen och 92-94 för tredjeplatsen (med reservation, drar topplagen ifrån kan trean gå över 100 poäng)."
Nu har vi svaren. Precis som förra året krävdes det 1,62 poäng för att ta sjundeplatsen (Mora tog 84 poäng, en mer än jag trodde), men överraskande nog mäktiga 1,96 poäng för att ta tredjeplatsen (Växjö tog 102 poäng, i linje med min reservation, alltså). Trots att det var färre lag i serien snittade lagen på motsvarande placeringar på övre halvan alltså fler poäng än förra säsongen. Rent statistikt blev allsvenskan därmed ojämnare med 14 lag än med 16, i varje fall så här första året. Tabelljumbon Oskarshamn snittade bara 0,02 poäng mer än vad Mariestad gjorde året innan. Lagen på undre halvan tog 38,73 procent av alla poäng i år jämfört med 38,98 poäng i fjol.
Tränarna i allsvenskan i allmänhet, och Bofors Sam Hallam i synnerhet, har hela säsongen pratat om hur rekordjämn serien varit och om hur alla lag slagit varandra. Statistiken visar att det snarare gått åt andra hållet jämfört med förra säsongen.
Ändå känns det inte riktigt så, va? Jag har inte vågat spela många kronor på resultaten i allsvenskan, inte så ovisst som det varit i år.
Nu är det playoff, och det känns ännu mer ovisst. Ska vi titta på statistiken där så har laget som slutat på fjärde plats i allsevnskan konstigt nog aldrig överlevt playoff ett sedan playoff återinfördes 2007. Det skulle alltså tala till Moras fördel mot Almtuna, och det är klart, Harald Lückner har alltid ett extra ess i rockärmen och Greger Artursson kanske är allsvenskans bästa spelare. Å andra sidan har Almtuna mäktigt bra målvakter. Det blir ovisst.
Bofors? Tja, oavsett tidigare möten den här säsongen ska det jävligt mycket till om de ska spöa Malmö i bäst av tre matcher. Men det ska i varje fall bli jävligt kul att få bevaka playoff igen, var ett tag sedan sist!
// Jonas (som i dag gjorde sitt första, lugna träningspass efter nästan två veckors helvetesförkylning).
-
När man intervjuar Bofors IK:s lagkapten Tobias Thermell får man vara beredd på det mesta. Som i eftermiddags, när jag satt och tog ett snack inför playoffdramat och följande konversation utspelade sig:
Carl Berglund: Kommer Kevin i dag eller?
Thermell: Ja, det blir roligt.
Berglund: Okej.
Jag: Kevin?
Thermell: Ja... Jag har en grej där jag säger till alla nya killar att jag har en son som heter Kevin och bor i Torsby. När jag började var han väl fyra år och nu är han nog tio. Och jag har inte direkt sagt till någon om det stämmer eller inte, haha.
Jag drev inte diskussionen längre än så. Kanske har Thermell en okänd son som heter Kevin och bor i Torsby. Kanske inte.
/Jonatan
Annat innehåll
Senaste nytt
- 09/03
- Från division 5 till Degerfors IF (Fotboll)
- 06/03
- DIF släppte in första målet igen – sen kvittering (Fotboll)
- 05/03
- DIF jagar nya sponsorer – anställer marknadsansvarig (Fotboll)
- 04/03
- DIF:s prestigeseger (Fotboll)
DAGENS MATCH
Mest lästa
- Listan är tom
Butiker, tjänster och företag.
Kontaktinformation
